I mitt liv har jag har anklagat många människor, främst killar, att vara "antingen eller" personer, det vill säga att antingen ska de ha allt eller inget. Antingen är man ett par eller inte, vänner går inte. I de frågorna har jag alltid ställt mig i mitten. Klart man kan vara vänner, det behöver inte alltid vara allt eller inget, har jag sagt. Jag står fortfarande fast vid det. Jag har dock trott att jag varit så på alla fronter.

 

Men icket. När jag tänker efter så är jag en väldigt intensiv person. När jag går in för något - då går jag in för det till 100% procent. 

 

Träffar jag någon - då träffas vi dygnet runt. Tränar jag - då tränar jag massor. Läser jag en bok - då läser jag all min vakna tid tills boken är slut. Börjar jag titta på en serie, då kan jag inte se ett avsnitt om dagen - nej då måste jag titta från det jag kommer hem tills sent på natten.

 

Varje nytt intresse jag har tillägnar jag all min tid åt. Och ofta byter jag intresse. Som olika faser jag går igenom. Jag vet inte hur många olika saker jag har ägnat mig åt. Det senaste åren har jag också läst på väldigt mycket, mest om olika naturliga saker. Jag provar olika saker och ger upp dem snabbt när jag hittar något som är intressantare. Jag minns en period då jag läste på om "NoPoo"metoden som går ut på att man inte ska använda det skadliga schampoot, utan rengöra håret med balsam. Det gav jag upp väldigt snabbt. 

 

 

Jag började med det yttre för flera år sedan. Naturligt smink, naturlig hudvård, naturlig hårvård.

För cirka 1 år sedan när jag befann mig i Australien så förändrades jag och mitt tankesätt. Jag var less på alkohol, tråkiga människor och ytliga relationer. Är det såhär livet ska vara, tänkte jag. Då började jag läsa på om det inre. Meditation, mindfulness, pineal gland, gifter, andlighet. Jag blev såld på den veganska (dit jag inte riktigt lyckats komma än) och medveten om allt vad jag stoppar i mig. Jag kände att fortsätter jag leva som jag gör kommer jag att dö i förtid, jag kommer bli sjuk. Ändrar jag mitt liv med hjälp av mina nya idéer kommer mitt liv bli så mycket bättre, jag kommer att hitta en mening.

 

Ett år har gått och jag är fortfarande inne på samma spår. Detta verkar inte vara en fas som är tillfällig. Jag är här för att stanna och fördjupa mig inom området. Det är det mest intressanta jag vet just nu. Jag har så mycket tankar, så mycket ord inom mig. Jag vet bara inte hur jag ska få ur mig allt. Hur jag ska lyckas informera, förklara och glänta på dörren utan att öppna hela dörren och blotta mig. ÅH jag vill så mycket.